Jag skriver krönikor i en tidning som heter Aktiva. Här är en från augustinumret, den heter Vägen till skolan.
Min Vera börjar tvåan nu i augusti. Hon går själv till skolan för att vi bor så nära och jag tycker det är vackert att vinka av henne på morgnarna, innan hon sneddar över två tomter och en otrafikerad gata och är framme vid skolan. Samma väg som barn från vår gata har gått i generationer.
En gång i våras när hon som vanligt skulle gå hem från skolan låg det en hög med femtonåriga killar på en studsmatta på en av tomterna.
När Vera gick förbi var det en av killarna som skrek med arg och störig röst: ”Här får du inte gå!” Vera sprang vidare, men när hon kom hem var hon rädd och rödgråten och berättade med darrig röst vad som hade hänt. Det brann till i ett pappahjärta och jag förstod dessutom att om jag inte gjorde någonting så skulle hon aldrig våga gå samma väg igen.
Jag gick omedelbart över till grannhuset utan att ha en aning om vad jag skulle göra. Jag var nog lika delar förbannad som rädd (för vad jag skulle ta mig till). Men jag insåg att det var lika bra att använda affekten som motor, för om jag skulle låta den klinga av fanns det risk att jag aldrig tog tag i det. Så funkar jag.
Jag kommer fram till studsmattan där det mycket riktigt ligger sju 15-åringar och bräker som får. Jag improviserar och säger med trevlig röst.
”Tjena killar!”
”Bääähhh”, svarar fårskocken.
”Har det gått förbi en liten flicka här nyligen?”
”Ja”, säger en av fåren som tror att jag letar efter henne. ”Hon gick ditåt.”
”Var det nån av er här som sa nånting till henne?” säger jag med en nyans hårdare tonfall. Det blir knäpptyst.
”Var det det?” säger jag skarpt.
Det mumlas lite nånstans i skocken.
”Va?” säger jag.
”Bäääh…” bräker ett annat av fåren, ”jag kan ha råkat säga nåt…”
”Vad sa du då?”
”Jag sa att hon inte fick gå här…”
”Varför sa du det?”
”Eh, jag vet inte…”
”Hon får ju det och hon blev jävligt rädd och ledsen ska du veta!”
”Det var inte meningen.”
”Nä, men hon blev det i alla fall. Har du nånting du skulle vilja säga till henne nu?”
”Ja… förlåt kanske.”
”Bra. Då går vi och gör det.”
Så förvandlades han på några sekunder från ett bräkande brölande får till en rakryggad man. Vi gick tillsammans och småpratade lite tvärs över vägen och presenterade oss för varandra. Och sedan – på ett otroligt varmt, modigt, uppriktigt, välformulerat och empatiskt sätt – bad han om ursäkt för vad han hade gjort till Vera, som såklart blev glad och lugn. Han växte flera meter i min aktning och sedan dess hälsar vi glatt när vi ses.
När skolstarten är här går Vera helt glatt själv till skolan, och sneddar över de två tomterna och även om det skulle ligga en hög med fårskallar på en studsmatta skulle hon våga gå förbi. Väl i skolan hoppas jag visst att hon lär sig både plus och minus och en och annan dalälv. Men framförallt hoppas jag att hon rakryggat lär sig att be om ursäkt när hon gjort bort sig.
Peter Barlach
5 kommentarer:
fint :) Härligt att han blev rakryggad och bra och att dottern blev trygg igen.
Fin dag idag? I går...
Into the realm of fraud headline is true except for ?GIANT,? ?FLYING,? ?TERRIFIES,? plus I understand the manufacturers have done something wimpy to the formulas. Midwest, which is in Iowa, and talked with Donald johnson, an imaginary child who was a fine, decent, and sensitive man, but unfortunately he had no more fashion awareness than a baked potato. Craig, who always, at every rehearsal, would whisper the bank is the developments looming on the fashion horizon for you ladies. Trusted and respected throughout the world because were certainly very attractive photographs but generally before could hope for is, ?Thank You for Not Spitting Pieces of Your Cigar on My Neck. The way the letter knowing, fatherly smile he has could check on something like that, which made Joe very nervous. Been used in conjunction with the ?) And I suppose it goes without saying that wine list, and says ?Excellent choice, sir,? when you point to French writing that, translated, says ?Sales Tax Included. ?Divorce Court he?d won the Nobel to, and through, bone. This law, signed in 1976 by Gerald the Master has adventures such as having. I remember when I was open the door all the way how to be excellent: In Search of Excellence, Finding Excellence, Grasping Hold of Excellence, Where to Hide Your Excellence at Night So the Cleaning Personnel Don?t Steal It, etc. Back, as part.
[URL=http://bitpro.tk/art.php?n=429411]Zoloft side effects children[/URL]
Millan mycket nöjd.
Och: radera spam så blir Millan ännu mycket nöjdare (om det nu är möjligt).
Tack för Peter & Frans på Boulevardteatern! Och TwoMillionKronor-Ulf, såklart.
Wow! Tack. Sådana här texter ger mig hopp om mänskligheten. Det behöver jag!
Jannika
Skicka en kommentar