Det här är det enda vi vet om hennes yttre.
Om hennes inre vet vi betydligt mer (än hon vill att vi ska veta…)Tack alla som röstade, tack för alla bidrag, tack Erik för bra kämpainsats.
(Nästa månadsskifte kör vi ”Årets inlägg”.)
Om hennes inre vet vi betydligt mer (än hon vill att vi ska veta…)(Nästa månadsskifte kör vi ”Årets inlägg”.)
Tack Oscar, min käre älskade geniale damp-vän!
Numera ser jag ut såhär och går runt i vardagsrummet och ömsom mumlar, ömsom ropar rakt ut:Här är Per på ett hotellrum i Dubai, januari 1998.
Imorse när jag och Vera kom till dagis sjöng alla barnen på en väldigt repetitiv julvisa. Vi hakade självklart på sången och när jag vinkade hejdå var alla barnen och fröknarna på väg till skogs, hållande varandra i händerna. Sjungande denna visa. Väldigt fin bild. Jag log för mig själv.
Sedan fastnade låten på mig. Jag har haft den i huvudet hela dan. Var jag än har placerat min hjärnverksamhet har sången följt med mig.
Till slut kom jag bara på ett sätt att bli av med den. Jag tänker att om jag delar med mig av den till er, kanske den försvinner från mig. Inte för att jag inte tycker den är bra, det är bara det att det vore skönt med en liten... vad ska vi säga... paus.
Varsågoda!