fredag 8 februari 2008

Hallå där Peter Barlach, 13 år...

... om några minuter fyller jag 40 år, hur känns det?
- Oj, vad gammalt.

Det känns helt okej. Jag har en skön familj och gillar mitt jobb. Kan du gissa vad jag jobbar med?
- En egen grillkiosk?

Njae… inte riktigt, jag har skrivit några pjäser fast mest skriver jag barnböcker och uppträder som trubadur på teatrar.
- Är du känd?

Hehe… nä, verkligen inte… Men jag har skrivit en bok om när mamma dog. Bra va?
- Mm.

Den handlar lite om hur det var innan, mycket om dagen när olyckan hände och mest om våren efter.
- Mm.

Du vill inte gärna prata om mamma?
(tyst i luren)

Det är okej, nu skriver jag en bok till, en uppföljare, den handlar om dig och ditt helvete i högstadiet.
- Varför då?

Vet du att alla du är livrädd för, alla du tycker är så coola, alla som är taskiga mot dig och retar dig för dina glasögon och att du är minst i klassen och har liten snopp och allt sånt där… Alla – och jag menar alla – är jag coolare än nuförtiden. Snyggare och coolare.
- Du skämtar?

Dom är losers allihopa. Moberg är en tönt. Punk-Uffe är ungefär tre decimeter hög och livrädd. Några av dom där skitläskiga killarna i nian, som är stora som lärare har garanterat knarkat ihjäl sig.
- När börjar jag träffa tjejer?

När du är 15 blir du av med glasögonen och får linser och när du är 16 blir du av med oskulden och får ligga med din första tjej. Mellan 16-32 ligger du med… jag vet inte hur många tjejer, men det är i alla fall tresiffrigt.
- Tresiffrigt, men det är ju mer än hundra stycken!?

Ja, jag vet, det låg nåt patologiskt över hela grejen. Kvinnlig bekräftelse, se till att man överger innan man blir övergiven, erövring liksom. Allt i en jävla ABC-psykologisk sörja som säkert har en del med att förlora sin mamma precis innan puberteten att göra. Jag vet inte, men det var kul och spännande också. Du får försöka reda ut det med din terapeut sen.
- Va?

Glöm det. Nu har jag i alla fall en fru och två styvdöttrar och en dotter som heter Vera, hon är helt magisk.
- Bara döttrar? Vad synd.

Till sist, vad önskar du dig mest av allt just nu?
- Att jag blir 16, så att jag får ligga med alla dom där hundra tjejerna.

17 kommentarer:

Anonym sa...

Idag är ingen vanlig dag i dag är det peter´s födelsedag, hurra hurra hurra
GRATTIS GRATTIS ha en underbar dag ;)

Die Quelle sa...

Gratis på födelsedagen. Bra med döttrar

Anonym sa...

Jag får väl stämma in i kören och gratulera vår käre bloggare på födelsedagen. Ha en trevlig dag och en underbar 40-årsfest nu.

Snokis sa...

Jättefin text, och grattis i dag!

Kaos-Anna sa...

Grattis Peter!

Klaus-Peter Beiersdorf sa...

GRATTIS på fyrtioårsdagen!
Det var väl inte så farligt? Eller hur? Käns som vilken dag som helst va? Eller kanske inte som den där dagen när du var 16, men du hajjar vad jag menar.

Och fyfan va bra att du lyckades få in den klassiska "till-sist"-frågan från Aftonbladet också. Det var jävligt roligt.

Putte o Piraten sa...

Grattis Peter.
Hoppas du får en jättetrevlig fest som jag inte är bjuden till och att du fyller 50 snart, så du kan ha en ny rolig fest att inte bjuda mej till.

40 ÄR gammalt, de tycker alla som jag har frågat.

puss & grattis. Du tillhör dom bästa, älskar dej trots din höga ålder

Wennberg sa...

Ha den äran Peter!

Elena sa...

Grattis pojkmannen!!

Huskorset sa...

Grattis bloggkompis!
http://www.youtube.com/watch?v=hIfxriwEgMs&mode=related&search=

Unknown sa...

Grattis gubbajävel. Nu blir det bara värre och skröpligare. Tro oss - vi sitter på facit.

Pussar från Johan & Annelie

Klaus-Peter Beiersdorf sa...

Peter?
Skulle jag kunna få locka in dig på min nya blogg? Den är bara för vissa väldigt begåvade personer och jag använder den för att få feedback på min bok. Lägger ut lite kapitel som jag är osäker. Det skulle kunna bli min fyrtioårspresent till dig. Fast det är iofs mest jag som gagnas av det. Men jag skulle gärna dela med mig.
Jag hr ju läst din bok, och vill ge din möjligheten att läsa min. Innan någon annan.
Är det en bra fyrtioårspresent?

/Klaus

Snokis sa...

Halv tre och inget nytt inlägg. Fan vad du måste vara bakis.

Peter Barlach sa...

monica i nacka: Tack!

die quelle: Tack! Bäst med döttrar.

robin: Tack!

ordsnok 1: Tack och tack!

fru kaos: Tack!

tyskungen 1: Tack! (har faktiskt plankat aftonbladets hallå där-grej fyra-fem gånger. Jag har alltid självklart avslutat med Till sist-frågan. Andra som har plankat mig har inte alltid gjort det.

Putte och Piraten: Tack ska ni ha, ska vi inte bestämma det redan nu, att ni inte får komma på min femtioårsfest?

wennberg: Tack!

elena: Tack!

huskorset: Tack! (Rolig länk, jag och Jonna satt och garvade.)

johan och annelie: Tack! Om man ser på er, så verkar det vara rätt okej ändå.

tyskungen 2: Jag är på, vart då?

ordsnok 2: Ja.

Fredrik sa...

Sorry att jag är sen:( Men grattis ändå, ett stort sådant. Fan det är ju jag på bilden var det första jag tänke:)

Putte o Piraten sa...

Tycker jag vi bestämmer. Vi har säker ändå inte tid då.

Anonym sa...

Jag älskar hämnd. Det är kanske en dålig egenskap. Men att mobbare blir knarkare känns helt rättvist. Iaf nästan. Jag ska inte låtsas att jag är speciell bara för att jag också blev mobbad i skolan, jag vill mest försvara min hämndgiriga inställning. Fast jag är ett bra barn som gått vidare i livet, som sig bör. ;-) Och grattis på födelsedagen.