Sist jag gjorde Östergötland, för en vecka sen, var jag på charmiga Bondens i Söderköping och spelade (klicka på bilden för recension ovan).
Jag mådde fysiskt illa hela dan, för jag var så rädd att jag skulle behöva uppträda inför en liten publik (och det har jag gjort så många gånger i min karriär och det är både svårt och obekvämt för alla parter), men arrangören gjorde en fin sista marknadsföring och de här bloggkompisarna och den här, drog med sig bra med folk. (Tack igen!)
Det blev en fin konsert och som ett av extranumrena vågade jag köra en sprillans låt som heter Vem fan är han??. Den handlar om en vidrig konsertupplevelse av annan art (mycket folk, ingen bryr sig). När jag kände att publiken i Söderköping fattade grejen med låten fick jag gåshud. Att sjunga med gåshud händer mig inte ofta, men när det händer är det knark-skönt.
En annan anledning till att det blev typ fullsatt var att jag pratade i Radio Östergötland tidigare på dagen med min gamle vän Per Dahlberg. Han intervjuade mig bra och i mitt minne svängde det stundtals.
Under intervjun sjunger jag även en sång till min mamma - En Birgitta-saga - som jag sjungit många gånger förut, men den är tidigare opublicerad. Jag har ingen aning om hur det lät, men jag vet att jag då också faktiskt hade gåshud där jag satt och blundade och sjöng i Pers studio.
Mitt nervösa och blyga ego törs inte lyssna på det igen, men om nån annan vill, kan man nog göra det här. (Klicka på tors 24 juli, kl 15.00-15.30, det är lite nyheter först.)
torsdag 31 juli 2008
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
2 kommentarer:
Kände att jag ville göra en insats och spräcka den här nollan, jag har klickat på alla länkar, mycket bra!!!
Per Dahlberg verkar cool!
Tack, så jag vågar lyssna alltså?
Skicka en kommentar