torsdag 14 augusti 2008

I morse var jag uppe med Ara

Idag blöder mitt hjärta för Ara Abrahamian. En riktig hjälte.

För fyra år sedan grät han sorgetårar över sitt OS-silver. Han kände sig orättvist behandlad och bortdömd och ville slänga medaljen. Sedan la han av för att han var så less på brottningen. Men suget efter ett OS-guld blev för stort. Så han fortsatte med den osannolika mördarträningen. Bara för att till slut få sitt OS-guld. Bara för att förverkliga sin dröm.

Idag skulle han få sin efterlängtade revansch. Han var bara en enda match från OS-final, när han i semifinalen blev bortdömd mot en italienare.

Mitt brottningsöga ger mig inga ledtrådar om huruvida han blev det eller inte. Men svensklägret säger att det är tidernas domarskandal och jag väljer att tro dom. Jag lider så hårt med Ara. Jag har nog inte sett en argare man någon gång. Jag var rädd att han skulle nita domaren (rättelse: jag hoppades att han skulle nita domaren).

Han vägrade tacka såväl motståndaren, som domaren för matchen och nu riskerar han att diskvalificeras från bronsmatchen.

Om jag känner Ara rätt, tror jag att han skiter i vilket.

4 kommentarer:

Godiva sa...

Åååh, vilken dramatik! Det där måste jag se. Gissar att det kommer rulla några gånger i repris idag. Stackars Ara! "Modig" domare...

Huskorset sa...

Finfin rubrik.

Godiva sa...

Klingeling! Du har väl inte somnat? Det är snart dressyr-ridning på tv!

Dramatik där också, domaren trillade av stolen och skrämde svenskhästen Carex igår.

Är det så att domarsporter är lite "sämre" än rena mätsporter?

Putte o Piraten sa...

Fy fan vad skönt med en svensk som skiter i jantelagen och säger vad han tycker. Riktigt bra tv underhållnig med.