Det här är Eric Ericsson. Han är en mycket begåvad skådespelare på Göteborgs Stadsteater. Dessutom trevlig att stå och snicksnacka med i matsalen och i logen (han är mitt livs första logegranne!). Idag pratade vi om våra mammor. Hans dog i en lång plågsam cancer när han var 10 och min dog på en sekund i en bilolycka när jag var 12. Jag frågade vad han skulle välja om han kunde om det hände igen. Han svarade "Bilolycka, lätt", för att slippa den långa utdragna plågan. På samma fråga svarade jag "Cancer, självklart". Man vill ju kunna hinna säga hejdå.
3 kommentarer:
En väldigt peterbarlachsk rubrik på detta tankeväckande inlägg.
Jag vill förtydliga mig - detta var inte något klagomål.
Jag tar också cancer.
Absolut cancer. Så man hinner förbereda sig och säga hej då m.m.
Skicka en kommentar