Från idag vid lunchtid

Jag:

Varför har du kräkts på tröskeln, Bruno?

Bruno:

Eh... Va?

Jag:

Varför har du kräkts på tröskeln?!

Bruno:

Jaså den!

Jag:

Det blir ju fan så mycket bökigare att torka upp än om du hade kräkts på köksgolvet eller parketten.

Bruno:

Jag tänkte inte så långt. Förlåt.

Jag:

Det är okej. Gör inte om det bara.

Bruno:

Jag lovar. (Jag börjar torka upp spyan under tystnad och tar för givet att det är ett avslutat kapitel, men Bruno fortsätter.) Du ska inte skriva om det här i bloggen va, Peter?

Jag:

Eh... Va?

Bruno:

Du ska inte skriva om det här i bloggen va?!

Jag:

Jaså den!

Bruno:

Det är nämligen jävligt kränkande för mig att du driver med mig i din show och i den här larviga bloggen.

Jag:

Jag tänkte inte så långt. Förlåt.

Bruno:

Det är okej. Gör inte om det bara.

Jag:

Jag lovar.