Ungar är för härliga

Förra veckan skulle mormor vara barnvakt åt tjejerna.

Vera och hennes 8-åriga storasyster fick då tre små leksakshundar i present.

Imorse upptäckte Vera att Bruno hade tuggat sönder en av de små plastdjuren. Vera blev fullkomligt förtvivlad.

"Neeej, Bruno har förstört en av mina hundar..."

Varpå hennes tårar började spruta. Jag tyckte att det var en smula överdriven reaktion, men tröstade så gott det gick, och sa nåt i stil med att det var ju tur att hon hade fått tre hundar, då har hon ju två kvar i alla fall. Men det var inte där skon klämde om man säger.

"Nu har jag bara två hundar och hon har treee...!!!" vrålade Vera angående att hon nu hade färre hundar än sin storasyster.

Plötsligt gled hon dock raskt ur min famn och sprang in i sitt rum. Hon var borta i några sekunder innan hon kom tillbaka. Det visade sig att hennes tre plasthundar var kvar. Tårarna försvann på nolltid. Nu var hon helt nöjd.

"Jag har tre hundar. Hon har bara två."