måndag 3 mars 2008

Artikel i SVD idag som jag inte tänker läsa, inte vill tipsa om och absolut inte kommer att länka till

"De känner sig vilsna, deppiga och gamla trots att de är i 20-årsåldern. De har drabbats av kvartslivskrisen, enligt psykologer. 'Jag har ångest över att jag inte vet vad jag ska göra', säger Ylva, 22 år, som vill studera, göra karriär och dessutom bli en ung mamma."

6 kommentarer:

Erik Ahrnbom sa...

Kvartslivskrisen? Så utomordentligt fånigt. Snart kan vi dela in hela livet i små tårtbitar och sen lägga en liten kris i varje och vips! är hela jävla skiten en enda lång kris och sen dör man.
Vilket i och för sig stämmer.
Men ändå. Så fånigt.
Unga människor som inte vet vad dom ska göra och får ångest över det? och psykologer kopplas in? Amen vad fan.
Jag blir surare och jag blir äldre och jag gillar det.

Anonym sa...

Det är bra, låt bli artikeln. Jag lever artikeln. Yngsta gammal-nojaren i mina kretsar är 19. Det är sinnessjukt. Kan inte låta bli att undra vad dessa människor kommer att ta sig till när de fyller fyrtio (om de ens lever så länge).

Anonym sa...

Då är nog jag en av dem som inte kommer leva vid fyrtio... eller så mår jag som bäst då... vem vet? och varför fråga sig egentligen?

Erik Ahrnbom sa...

Som om inte alla jävlar mår dåligt i den ålder. Som om inte alla jävlar alltid gjort det. Som om inte alla jävlar alltid gripits av lätt ångest inför steget in i vuxenvärlden. Men nu får tonåringarna lära sig att det inte är normalt med ångest och oro i livet, och att deras tillstånd måste diagnosticeras, och att de EGENTLIGEN inte ska behöva känna så här, och att psykologer måste kopplas in och skydda, och dessutom har de fått ett alldeles eget begrepp: kvartslivsångest.
Jag blir plötsligt moderat och säger som David Eberhardt: det är inte stressen som ökat, det är vår förmåga att klara av livet som minskat.
Och sämst av alla är de unga som curlats sönder helt.
Jag blir så jävla trött.
Kan inte alla jävlar bara lägga av.
/Erik, 40, värdekonservativ, steker ägg för tillfället

Peter Barlach sa...

Eller så börjar du bara blogga igen.

Huskorset sa...

Jag blir så GLAD när Erika är sur!!!

Bra icke-länkning, Barlach.