Det var ju naturligtvis sanslöst gott, fast en av fyra fastnade i gallret på ett irriterande vis. (Hoppas att det berodde på att jag slarvade med oljan, annars vetefan och får djupanalysera och återkomma i den mycket viktiga frågan.)
Till detta gjorde jag en sås med lövtunna rödlökringar och vitlöksskivor smälta i olja med chili och finhackat citronskal samt vit balsamvinäger, citronsaft, socker, mynta och persilja.
Funkade, fast såhär tidigt på säsongen hade det räckt med smör och dill till.
4 kommentarer:
Min skapare!
Om du skulle få för dig att släppa receptet på den där rödlökssåsen (reducerad?), så är jag dig evigt tacksam!
Knäsvag var ordet...
Jag fattar inte hur du lyckas smälta röd- och vitlök. Du måste mena något annant än smälta, eller?
Det här är inte ens kul så gott ser det ut. Bättre än dagens med lingonsylt, som jag är ytterst tveksam till.
När Glamooouuurtrubaooouuuren säger smälta menar han smälta. Och han har rätt. Låg värme, lång tid.
Inte sant, mästare?
Skicka en kommentar