Under hade jag en skål med en bottenskyla vatten för att inte bränna skyn som droppade ner.
När kycklingen var klar (det tog ganska exakt en timme) reducerade jag innehållet i droppskålen (i en kastrull på nian på spisen i cirka fem minuter) tills det blev en perfekt krämig sås.
Kycklingen och kombinationen av det hela var osannolikt, sagolikt gott, och så öst möter väst-nyskapande härligt att jag mitt i middagen var tvungen att höja en skål för mig själv och min matkonst!
PS: Att använda ostronsås helt istället för soya var värsta vinnargrejen, särskilt i kombo med farinsockret (kan ha varit muscudavosocker som i min bok bara är en pretentiösare form av farinsocker, men det kan andra säkert bättre) blev det en så nötig, söt och skön smak.
4 kommentarer:
Du kanske borde starta ett eget program...typ. den sjungande kocken! ;)
Hehe, bra idé...
...eller en kokbok. "Inte bara mat"
Inte bara mat är jättekul!
Skicka en kommentar