Jag älskar min fru för många saker, bla för att hon inte är bang när det gäller att pröva mat hon inte ätit förut. Inte alls bang för inälvor. Idag alltså Kycklinghjärtan, som ingen av oss ätit förut, såhär explicit.
Det började i morse med marinaden: Citron, apelsin, lönnsirap, socker, ostronsås, soya, koriander, basilika, persilja, chili, vitlök, salt, vitpeppar, olivolja.
Låt ligga en dag.
Torka de kära hjärtana lite grann och stek på högsta värmen till att börja med så att de får färg, sedan ett par minuter på eftervärme. För att de INTE ska bli sega krävs nog att de inte får ligga för länge i pannan. Servera så fort de är genomstekta!
Gärna tillsammans med en sallad bestående av: persika, färsk spenat, tomat, paprika, lök, färska örter (koriander igen) och en rätt vanlig vinaigrette.
Makarna Kycklinghjärta tyckte det var mycket lyckat men ägnade ändå måltiden åt att analysera vad som kommer toppa denna sallad till nästa gång.
Vi tror på flisor av parmesan och finstrimlat stekt rimmat sidfläsk.
(Makarna Kycklinghjärta var bara oense om huruvida brödkrutonger skulle passa till eller inte. Men vi kompromissade oss fram till att det bästa är nog att nästa gång ha lite stekt bröd vid sidan om.)
måndag 4 augusti 2008
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
6 kommentarer:
coolt!
Oh, ja. Kanske lite rostade briocher?
Stiligt, (ännu) en vit fläck mindre på Matdivans gastronomiska karta.
Tack, men trodde faktiskt att HK skulle nämna min briljanta rubrik.
HK skäms lite, eftersom hon tänkte just att det var en väldigt fin rubrik...
Intressant, ska provas snarast. Har du erfarenheter av njure förresten?
Meat is murder. Chicken hearts are en jävla massaker.
Skicka en kommentar