Tack alla 40 som kom igår (hade det kommit fler hade det inte gått att andas öht), det var bland det mest spejsade jag gjort. Tack igen Fredrik och Sandra!
För mig var det ju överlägset roligast att spela nya låtarna. Det verkar som de flesta funkar.
Lägenhetskonsert, en underskattad form, när gör vi det igen?
PS: Det var ett hiskeligt filmande och plåtande, mejla mig gärna om nåt blev bra.
peter.barlach@telia.com
fredag 21 november 2008
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
12 kommentarer:
Tack själv! Det är ett minne man kommer att leva på länge. "Positiv energi" är bara förnamnet.
Håller med. Den mest spejsade spelningen jag vart på. Helt underbart av Trampe att ställa upp sådär men sitt vardagsrum. Kanske inte kan ha en lägenhetskonssert men en efterfest kan jag bjuda på om du kommer till Köping.
Tack som fan för en helt underbar afton.
Låter helt fantastiskt:)
Det är faktiskt en form som funnits förut. Hittar dock inte så mycket info om det. Men här finns lite: http://www.st.nu/artiklar/utskrift.php?id=481890
Återuppliva?
Tack sköningar för en minnesvärd kväll, sjukt (och) bra! Peter är min nya idol! ;-) Nangiala-låten är king! Gått runt o nynnat hela dan. :) Trevlig helg alla!
Går det med radhus tar vi det nästa gång du är i Uddevalla;-)
Måste vara helt underbart att vara artist och kunna ha bloggkontakt med sina fans!
Stackars gammelartister som inte har fattat det här moderna!
Det var en härlig kväll, du var fantastiskt! Jag vill också fira min födelsedag med konsert hemma, fast mitt vardagsrum är inte så stort tyvärr.
Fan, verkar ha varit en galet lyckad afton!
Synd att man inte kunde vara med.
Men du, mig lurar du inte! Ser ju att bilden är tagen från ett ockupationsmöte anno 1975!! ;-)
Jimmy
Nu är det andra spelningen på kort tid jag hade önskat jag fick vara med på...
och sjunde låten eller nåt sånt. Denna gången en julsång. Men nu börjar min kreativitet ta slut. Vet inte om jag klarar tre till...
Som jag trodde, jag skrockar förnöjt fortfarande. Som klubb-general är jag väldigt stolt och har kommit på att jag älskar människorna. Peter & Trampe, fantastiska, men vi får inte glömma min vän Charlotta som stod i Trampes port i 2 timmar och släppte in publik!! Stort.
Kraft-kramers!/Sandra.
Där är vi ju! Tack för en suverän kväll!
Skicka en kommentar