Förutom min familj är matlagning det jag längtar mest efter när jag är ute och snurrar i det här extremt stora landet. Jag älskar att stå där och hacka och smaka och skapa i timmar. Här är mina tre middagar som jag lagat sedan jag kom hem.
Söndag: Jonna hade handlat när jag kom hem och tagit ut en kalventrecote ur frysen, som var tinad och magiskt mör.
Till kalven: rött vildris (rekommenderas å det varmaste) och en enkel sallad med tomat, lök, ruccolasallad, div örter, pinjenötter (kostar typ en spänn styck på Lidingö om man inte går på Willys, vilket vi gärna gör för vissa varor) och parmesan. Och så en vit balsamicodressing med lite socker.
Måndag: Friterad rödspätta (innan spättan friteras 4 min i 180 graders-olja, doppas den i frityrsmet bestående av öl, mjöl, ägg (vitan vispas hårt separat för fluffets skull) och olja).
Till detta potatis och romsås (stenbitsrom, dill, salt, citron, turkisk yougurt och hemgjord majonnäs) (obs bilden är tagen från när jag åt resterna idag och då stekte jag potatisen och fisken i rikligt med olja istället för att kånka ner hela fritösmaskinen)
Tisdag: Kycklinglårfilé kryddad med ekrökt chilipulver.
Till detta: Tabbouleh; denna gång med bulgur, rödlök, paprika, mynta, persilja och cashewnötter, samt en dressing med lime, citron, chili, socker, salt, pressat granatäpple och husets finaste olivolja.
Eller som Jonna sa: "Det här var en tabbouleh i världsklass!"
Ikväll är Jonna borta. Plötsligt är mitt matlagningssug som bortblåst. Jag kan tänka mig Findus vidriga Pyttipanna typ. Då undrar jag:
Är det bara för Jonnas beröm, som jag står där och hackar och smakar och skapar i timmar?
onsdag 19 november 2008
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
5 kommentarer:
Det är väl med mat som med det andra i livet: Delad lycka; dubbel lycka.
Jag skulle vilja beställa den där rödspättan, kan jag komma nästa vecka? ;o)
Det låter tabboulehmig riktigt gott!!!
Bra fråga. Fast efter alla magsura reaktioner jag får från ett, ibland två, av mina tre barn, så borde jag lagt av för länge sen - om det bara var smicker man ar ute efter.
Kycklinglårfilén har jag köpt nån gång, och blev gruvligt besviken. Det var alldeles för mycket senor och krafs kvar. Inte mycket till filé, om man nu ens ska använda det ordet. Fast jag kanske fick ett måndagsexemplar…
Var får man tag på rött vildris? undrar konstiga-ingredienser-fantasten
Nam! Lage mere mat og legg ut bilder. Du ser ut å være et naturtalent på det også!
Skicka en kommentar