fredag 30 oktober 2009

Heliga familjen, del 1000 (Eller: Jag är vidrig att leva med just nu)

För er som har läst den här bloggen ett tag kanske tycker jag är tjatig. Men för mig är den föreställningen som... jag höll på att säga barn, men det är den verkligen inte, men som en liten... pärla som förändrade min karriär när jag var på den absoluta förnedringsbotten av trubadurskapet.

Jag är mycket stolt att jag inte bara har skrivit allting själv och agerar helt själv, utan att jag även regisserat helt på egen hand. Manus, regi, medverkan tycker jag är coolt på riktigt. Och mottagandet har ju överträffat alla förväntningar.

Men som inte det var nog bestämde jag mig även för att producera den själv och sätta upp den på Södra teaterns Kägelbana i höst. Jag lobbade som fan i våras och var överlycklig när det gick igenom och vi bestämde 6 föreställningar i höst. Samma natt vaknade jag upp och kände:

Vad fan har jag gjort?!
Vem fan tror jag att jag är?! 6 föreställningar?! På Kägelbanan?! Hur fan ska jag få dit så mycket människor?!

Sen dess har jag vaknat så ungefär en gång per natt och går ständigt omkring med en klump i magen. Att vara konstnärligt huvudansvarig är för mig en baggis jämfört med att chefa över produktionen.

Det här är nåt helt annat än att åka runt till olika teaterföreningar som tar allt ansvar förutom innehållet.

Det är klart kombon är väl inte så lyckad heller. Att ha en nervös egotrippad artist i sig som undrar hur i helvete producenten ska få dit folk samtidigt som producenten undrar varför den egotrippade artisten inte skriver nytt material och repar. Och tillsammans har artisten och producenten idag suttit i en handlingsförlamad ring och hållit varandras händer i nervös skräck och vånda. (Inte blev det bättre av att jag fick den senaste biljettstatistiken...)

Jag tänker inte på så mycket annat just nu. Därför blir det inte så mycket bloggat heller. Ber om ursäkt för det, men kommer igen.

Vill du veta mer? Klicka här.

6 kommentarer:

frk M sa...

Nu har jag bjudit in alla mina fb-vänner till föreställningen. Vi är två som kommer i alla fall

Godiva sa...

Om det är en tröst så är du ett blogg-geni i alla fall!

& det är klart att det där blir succé också!

Sus Klurar sa...

Jaja...vi kommer...
14/11 kl 15 är bokat =)

Isabel sa...

Jag känner ångestens svettlukt ända hit... Jag kommer ju oxå. Fast inte på premiären som jag tänkt. Kanske onsdagen därpå?

Fru Kaos sa...

I´m in så klart ;-)

Huskorset sa...

Av vad hjärtat är fullt talar munnen!
Ja, du tjatar och nej, du behöver inte be om ursäkt för att du lever din dröm, vännen.
Jag kan ju inte komma, men jag önskar dig all lycka och hundratals biljetter sålda.