Tips från matdivan

Kycklingen ovan är förvisso värd ett par inlägg bara i sig, men nu ska jag koncentrera mig på Spenatgrunket.

Jag lät pinjenötterna och den fint hackade vitlöken långsamt (långsammare än det står i någon kokbok jag någonsin läst) fräsa i pannan. Fräsa är förresten fel ord, jag brukar säga att jag smälter vitlöken i pannan, på den lägsta av värme min spis kan uppbringa. Har aldrig blandat pinjenötter och vitlök på detta sätt förut, men det funkade ruskigt bra. Efter en stund la jag även i champinjonerna.

Efter typ en halvtimme (poängen är att all den starka vitlökssmaken ska ha försvunnit från vitlöken innan man häller på vätskan, det där är för övrigt tricket med alla goda såser, fonder och buljonger, att råvarorna ska ha börjat smaka milt och lite sött innan man gör nästa moment) hällde jag på sherry, skruvade upp värmen och lät den koka in tills det hela var en smula sörjigt.

Därefter kryddade jag med lite ekrökt paprikapulver från Barcelona (nej, ni behöver inte åka till Katalonien för att nå dessa höjder, men har ni bara vanligt jävla Santa Maria-piss som det står paprikapulver på hemma, låt hellre bli för Guds skull!).

Därefter är det bara att hälla på de snabbfrästa sockerärtorna och de i hett vatten i tre minuter blötlagda russinen.

När allt annat är klart och alla har tvättat händerna och sitter förväntansfullt vid matbordet, först då fräser du spenaten (behöver jag säga att den är färsk?) på den högsta värme din spis kan uppbringa, i cirka 30 sekunder. Salta, peppra, häll i och blanda runt.

Röran passade på ett magiskt sätt perfekt till chilimarinerade kycklingen, men jag kommer nog att köra varianter på Spenatgrunket till det mesta i sommar.