Nu har jag till och med fått mail om att jag inte borde lägga ut bilder på min dotter Vera på bloggen, "barn och bloggar passar så dåligt ihop". Själv är jag för men kluven.Vad tycker ni? Och varför? Är genuint intresserad av argument från alla håll och kanter.
11 kommentarer:
Har ingen åsikt. Men en väldigt bra bild var det och en väldigt söt dotter har du.
Jag vet att Bloggblad också har fått en del synpunkter på att hon publicerar bilder på sitt barnbarn, hon har säkert något vettigt att säga i frågan.
Jag tycker det beror på vad man berättar om dem. (Och om sig själv.)
Ingående beskrivningar om vad barnen gör (läs: hur jävliga de är) och andra både privata och personliga kommentarer tycker jag man ska låta bli om man är icke-anonym med sig själv och barnen.
Fast nu blev resonemanget baklänges. Såhär: om man inte ger ut intima detaljer om barnen tycker jag det är okej med bilder.
Jag kan förstå att man vill vara personlig osv. men med tanke på dina berättelser på scen osv. så kanske man ska hålla bilder osv. privat. För deras skull.
Annars är det en väldigt vacker och poetisk bild. Men för deras skull skulle jag säga "nej".
Ha det gott! /L
Varför inte? Är det för rädsla över pedofiler??? Jag tänker i alla fall inte leva mitt liv rädd för någon sjuk djävel. Men man behöver inte provocera heller, med naken bilder t.ex. Eller handlar det om att barnet inte har en fri vilja och det där? Att man tar sig den friheten att publicera en bild utan medgivande från barnet? Då blir det ju lite knivigare. Men jag gör det för att jag vill att när han blir större ska kunna gå tillbaka och se att han var/är älskad. Sen är han ju kul ibland också. Det vill man ju också visa. Kanske ett egoistiskt argument, men att vara egoistisk är kanske inte av ondo jämt?
Hmm, jag förstår inte riktigt varför man måste vara rädd för att lägga ut bilder. Man sätter gladeligen in grattisbilder med namn och ibland adress i tidningen, men så fort något hamnar på nätet får man stora skälvan. Fast, som Anonym där ovan säger, det kanske är lite annorlunda med dig som uppträder. Du får nog lättare rötägg efter dig än vad jag får. Nä, jag ska inte skrämmas. Men det är lite knivigt det hela.
Fast jag vill mest vara för att man ska kunna lägga ut det man vill, utan att behöva vara rädd.
Det beror på vad bloggen innehåller tycker jag. Bara ens barn inte råkar illa ut. Jag nämner aldrig mina barn vid namn. Inte någon annan heller, förutom Minstingens hund Elvis. Inte ens katterna heter som de ska. Detta mkt pga att jag inte vill att mina elever ska kunna spåra bloggen. (Nu kan de räkna ut med häcken kanske en del att det är just jag som skriver och att jag dessutom finns på bla Bloggportalen) Jag har valt att inte outa mina barn. Men jag tycker inte att det är fel att göra det. Du är dessutom en "rätt offentlig" person (vad jag kan förstå). Oavsett offentlig eller inte, måste man alltid passa sig för vad man skriver.
Tycker du lyckas bra med det.
Så..vill du "visa upp" ditt barn och familjen är med på det...
Så varför inte?
Jag var själv utsatt för en sån där kampanj för ungefär ett år sen och tog till och med bort bilderna ett tag. Det var någon som tog i från tårna och påstod att jag utsatte mina barn för fara genom att publicera.
Men.
Jag är stolt över mina barn. Jag vet att du är stolt över dina. Självklart måste man kunna publicera bilder på dem. Den där rädslan för vad som nu eventuellt hotar i skuggorna, får inte ta över.
Jag tänker så här:
Förstår att du vill berätta om din dotter, inte bara för att hon är söt utan också för den kärleken och värme som lyser när du berättar om henne.
Som många har varit inne på så är det tråkigt att behöva tänka på att det finns knäppisar som kan läsa och använda informationen på ett tokigt sätt. Men de finns… även om vi inte bryr oss om dem. Hur mycket kan vi skydda våra barn mot farliga situationer? Snabbt kommer vi fram till att det går inte att skydda mot allt. Kan det ändå vara så att det ändå finns några områden där vi iaf kan skydda? Är bloggen en sådan plats?
Jag tänker också på din dotter och hennes relationer. Nu är hon liten och tycker att det är kul, litar på dig. Vad händer när hennes kompisar hittar till bloggen? Är allt som hon gör där kul att de ser? Jag vet inte, du bad om lite tankar. Det viktigaste är att du gör det som känns rätt för dig och din familj, tänker att då blir det oftast bra.
Hur som hoppsan så tycker jag att det är kul att läsa om din kärlek till henne. Kram
Jeg legger ut bilder av min jente. Min blogg var opprinnelig tenkt til de av min familie, som ikke var tilstede. Sånn at jeg kunne dele hverdagsglimt med dem. Men jeg legger ikke ut noe "følsomme" ting. Mest hverdagslige saker.
Tack alla för intressanta och kloka tankar. Med tanke på mitt senaste skridsko-inlägg är det väl rätt tydligt var jag står...
Hmm, konstiga svar jag har läst igenom om jag får säga de själv..
Jag har en fastmö nu som bloggar om verkligen de mesta, och även har en dotter på 3år, som hon kan skriva om så ibland men aldrig lagt ut nån bild på henne där ansiktet syns, för hon vill inte att de ska komma ut på internet i huvudtaget, och ja kan nog faktiskt känna så med att jag vill inte att mitt barn ska synas över internet på va de nu än kan vara på för sida, för de finns en del människor som tar dessa bilder och kan sätta ut dom på andra ställen eller till och med till sitt eget syfta och sätta ut och påstå att de är deras " barn " så jag personligen tycker inte att man ska sätta ut bilder på sina barn tills dom är tillräckligt gamla själv för att förstå sej på va de faktiskt innebär..
Och jag brukar då inte ens kolla blogg eller kommentera men ja ville bara se till att få min syn punkt på de då min tjej är emot de så nej från min och hennes sida förmodligen..
Skicka en kommentar