fredag 14 december 2007
torsdag 13 december 2007
onsdag 12 december 2007
Ett gig kvar på trubadursäsongen
Men höger långfinger har sjukskrivit sig och tydligen tror D-strängen att det redan är jullov.
Träffade en person idag...
... som visst gillade min blogg, men han tyckte att jag kunde bli lite vassare.
Visst jag kan försöka, sa jag, dum som jag var.
Det gick som det gick.
Visst jag kan försöka, sa jag, dum som jag var.
Det gick som det gick.
Vera visade mig en ny teckning idag
Jag:Vera:
Det som är viktigt är färgerna: att hålla renheten, att blanda och fånga ljuset samt att få fram ett färgspel.Jag:
Eh... Menar du ett färgspel mellan svart och rött då eller?Vera:
I kompositionen vill jag se och höra harmoni som i musiken.Jag:
Va?Vera:
De lokala färgerna har inte så stor betydelse i mitt måleri men de ger impulser i mitt eget färgspel.Jag:
Men snälla älskling, hur pretentiös får man bli? Lokala färgerna, det är ju bara en teckning herregud!Vera:
(skrattar)
Men pappa! Du är ju dum som en gorilla, jag är ju ironisk fattar du väl!Jag:
Puh! Jag trodde du var seriös för ett ögonblick. Det är svårt det där med barn och ironi. Men vad skönt, då ser du också att det bara är en av en miljon barnteckningar?Vera:
Nej, jag ritar för att jag vill ärligt uttrycka mina inre känslor och skapa glädje för mina medmänniskor. Vad trodde du?
Thomas Bodström
Båda morgontidningarna granskar idag elitsatsningen på fotbollsungdomar i Boo FF där Thomas Bodström sitter i styrelsen.
DN har en positiv grundinställning till fenomenet att drilla pojkar i tidig ålder. Då är även Bodström bekräftande och säger saker som: "Utan denna satsning skulle barnen gå till andra klubbar längre bort, och då lägger de snabbt av med fotboll."
I Svenskan har man allmänt en mer motsträvig inställning till den kontroversiella satsningen. Följdaktligen är även Bodström kritisk: "Jag menar att man inte ska göra sådana här satsningar så långt ner i åldrarna".
Han borde bli advokat eller politiker eller nåt.
DN har en positiv grundinställning till fenomenet att drilla pojkar i tidig ålder. Då är även Bodström bekräftande och säger saker som: "Utan denna satsning skulle barnen gå till andra klubbar längre bort, och då lägger de snabbt av med fotboll."
I Svenskan har man allmänt en mer motsträvig inställning till den kontroversiella satsningen. Följdaktligen är även Bodström kritisk: "Jag menar att man inte ska göra sådana här satsningar så långt ner i åldrarna".
Han borde bli advokat eller politiker eller nåt.
Okej, jag har inte byggt en mexikansk taverna...
... men för första gången på över ett år har jag ikväll installerat Peters Gillestudio. Jag vet få saker som får mig lika stolt som att jag kan koppla upp och koppla in och spela in och spela upp alldeles egen och ny musik i den här typen av datamaskin.
När jag var färdig tryckte jag ut en demo-CD med 9 nya låtar.
Det är nästan så att jag tycker att jag är cool på riktigt. Och det händer fan inte ofta.
(Nej, ingen av låtarna hade Thore Skogman skrivit.)
När jag var färdig tryckte jag ut en demo-CD med 9 nya låtar.
Det är nästan så att jag tycker att jag är cool på riktigt. Och det händer fan inte ofta.
(Nej, ingen av låtarna hade Thore Skogman skrivit.)
tisdag 11 december 2007
Kontokortsförvirring
Just när man slutat känna sig som pensionär, och lärt sig att blixtsnabbt tolka skillnaden på en sån här uppmaning...
... kontra en sån här...
... Då börjar dom jävlarna med såna här!
... kontra en sån här...
... Då börjar dom jävlarna med såna här!
Ska just besiktiga bilen
Hoppas dom tycker det är okej att man använder den som papperskorg, garderob och grovsoprum.
När min karriär kunde tagit en märklig vändning
Cirka klockan 17.27 idag ringde min mobil.
Dolt nummer. Även om det var hektiskt med middag innan Veras dans, mumlar jag till Jonna "jag måste ta det här", och går iväg till sovrummet. Det var ju ändå dolt nummer och dolt nummer är alltid förknippat med ett visst raffel.
"Peter Barlach", svarar jag.
"Hej mitt namn är Karin Abrahamsson och jag ringer från TV4 Nyhetsmorgon", säger en trevlig röst.
"Hej", säger jag med trevlig - och plötsligt mycket nyfiken - röst tillbaka.
"Jo, jag undrar vad du har för relation till Thore Skogman? Eller hade", rättar hon sig.
"Förlåt mig, men jag måste fråga hurså?" säger jag utan att vara det minsta ohövlig.
"Jo", säger Karin, "jag undrar om du skulle kunna komma hit imorgon bitti och spela en Thore Skogman-låt?"
På en hundradel av en sekund svischar det förbi:
Jag ställer in kvällens alla aktiviteter, går in på Youtube, jag ringer musikaliska vänner, kanske tvingar in Oscar att repetera med mig, pluggar in text, melodi, ackord och en lång detaljerad lögn om allt vad Thore har betytt för mig och min musik. Ingen sömn inatt och taxi 03.40 till TV4-huset. Därefter - en bra, minnesvärd, respektfull men ändå egen tolkning av en av den stora massan bortglömd, men likförbannat underskattad Skogman-klassiker. Och självklart därefter: minneskonserter, turnéer, Allsång på Skansen osv och slippa tänka på försörjning de närmaste ett och ett halvt åren, då jag är en Thore Skogman-man i högkonjunktur.
Efter en hundradel är jag tillbaka i verkligheten och beklagar att jag tyvärr inte kan någon Thore Skogman-låt. Hon tackar så mycket och vi lägger på.
Funderar ändå på att sätta klockan imorgon. Om de ringer MIG tolv timmar innan sändning, undrar jag ju såklart vem dom hittat till slut.
(Och så kan jag sitta där och sjunga med och tänka: "Det kunde vart jag.")
Dolt nummer. Även om det var hektiskt med middag innan Veras dans, mumlar jag till Jonna "jag måste ta det här", och går iväg till sovrummet. Det var ju ändå dolt nummer och dolt nummer är alltid förknippat med ett visst raffel.
"Peter Barlach", svarar jag.
"Hej mitt namn är Karin Abrahamsson och jag ringer från TV4 Nyhetsmorgon", säger en trevlig röst.
"Hej", säger jag med trevlig - och plötsligt mycket nyfiken - röst tillbaka.
"Jo, jag undrar vad du har för relation till Thore Skogman? Eller hade", rättar hon sig.
"Förlåt mig, men jag måste fråga hurså?" säger jag utan att vara det minsta ohövlig.
"Jo", säger Karin, "jag undrar om du skulle kunna komma hit imorgon bitti och spela en Thore Skogman-låt?"
På en hundradel av en sekund svischar det förbi:
Jag ställer in kvällens alla aktiviteter, går in på Youtube, jag ringer musikaliska vänner, kanske tvingar in Oscar att repetera med mig, pluggar in text, melodi, ackord och en lång detaljerad lögn om allt vad Thore har betytt för mig och min musik. Ingen sömn inatt och taxi 03.40 till TV4-huset. Därefter - en bra, minnesvärd, respektfull men ändå egen tolkning av en av den stora massan bortglömd, men likförbannat underskattad Skogman-klassiker. Och självklart därefter: minneskonserter, turnéer, Allsång på Skansen osv och slippa tänka på försörjning de närmaste ett och ett halvt åren, då jag är en Thore Skogman-man i högkonjunktur.
Efter en hundradel är jag tillbaka i verkligheten och beklagar att jag tyvärr inte kan någon Thore Skogman-låt. Hon tackar så mycket och vi lägger på.
Funderar ändå på att sätta klockan imorgon. Om de ringer MIG tolv timmar innan sändning, undrar jag ju såklart vem dom hittat till slut.
(Och så kan jag sitta där och sjunga med och tänka: "Det kunde vart jag.")
måndag 10 december 2007
Vera hade dansuppvisning ikväll
Och det var danstekniskt en bedrövlig syn.
Hon hoppsade som en halt kråka, hon kunde inte stå still när hon skulle, hon gick till höger när hon skulle till vänster, hon kunde inte klappa i takt, hon kunde tamigfan inte ens räkna till åtta!
Nu gör inte sånt här så mycket tycker jag.
Hon var ändå coolast av alla brudarna, hon var den enda som var klädd i svart och hon var den enda som fick blommor av sina föräldrar!
Hon hoppsade som en halt kråka, hon kunde inte stå still när hon skulle, hon gick till höger när hon skulle till vänster, hon kunde inte klappa i takt, hon kunde tamigfan inte ens räkna till åtta!
Nu gör inte sånt här så mycket tycker jag.Hon var ändå coolast av alla brudarna, hon var den enda som var klädd i svart och hon var den enda som fick blommor av sina föräldrar!
Hittade just den här, från i lördags natt vid halv två-snåret
(Som vanligt är det inte killen på bilden, som har skrivit blogginlägget.)
En konst att uttrycka sig om konst
Kanske framförallt sin egen. Men en konstnärinna från en svensk småstad skriver själv om sin egen tavla som hon hängt på ett av stans gallerier:
"Det som är viktigt är färgerna: att hålla renheten, att blanda och fånga ljuset samt att få fram ett färgspel.
I kompositionen vill jag se och höra harmoni som i musiken.
De lokala färgerna har inte så stor betydelse i mitt måleri men de ger impulser i mitt eget färgspel.
Jag vill ärligt uttrycka mina inre känslor och skapa glädje för mina medmänniskor."
Är det inte på spiken?
"Det som är viktigt är färgerna: att hålla renheten, att blanda och fånga ljuset samt att få fram ett färgspel.I kompositionen vill jag se och höra harmoni som i musiken.
De lokala färgerna har inte så stor betydelse i mitt måleri men de ger impulser i mitt eget färgspel.
Jag vill ärligt uttrycka mina inre känslor och skapa glädje för mina medmänniskor."
Är det inte på spiken?
Jag är en hopplös anakroniker (2)
När Elvis Presley dog 16 augusti 1977 var jag nio år gammal. Jag och pappa skulle gå på landskamp (torsk 0-1, Benny Wendt missade en straff) och jag minns tydligt löpsedlarna på väg till Råsunda. Då kände jag bara igen namnet och visste att det hade med musik att göra.
Men i den enorma hypen efter hans död fick jag en dubbelskiva "Elvis Forever" med samlade hits av min mamma och jag missade inte en film som gick som matinéer på helgerna hela hösten. När de visade "Elvis Comeback Special" från 1968 spelade jag in den på vår VCR och tittade på den varje dag efter skolan.
Från dagen då Elvis dog har jag älskat honom enormt.
Sen har det bara fortsatt.
Jag började gilla Ebba Grön precis när de splittrades, och Thåström blev min stora idol. Så när Cornelis dog köpte jag "Flygande Holländaren" för att Thåström var med, men kom att älska skivan för Cornelis. Varpå jag köpte upp mig på Cornelis samtliga LP-skivor och han blev en förebild.
Slutgiltiga beviset för att jag alltid är efter min tid kom när Johnny Cash dog och jag i den efterföljande hyllningen av den döde begrep hans storhet. Nu beundrar jag honom och hans musik och i vanlig ordning grämer jag mig för att jag inte kan gå och se en konsert med honom, ens i teorin.
Jaja, man är som man är och jag är sån här och det är helt okej...
... och idag är det jag som åker in till stan och köper Thore Skogmans samtliga plattor!
söndag 9 december 2007
Jag är en hopplös anakroniker
När Elvis Presley dog 16 augusti 1977 var jag nio år gammal. Jag och pappa skulle gå på landskamp (torsk 0-1, Benny Wendt missade en straff) och jag minns tydligt löpsedlarna på väg till Råsunda. Då kände jag bara igen namnet och visste att det hade med musik att göra.
Men i den enorma hypen efter hans död fick jag en dubbelskiva "Elvis Forever" med samlade hits av min mamma och jag missade inte en film som gick som matinéer på helgerna hela hösten. När de visade "Elvis Comeback Special" från 1968 spelade jag in den på vår VCR och tittade på den varje dag efter skolan.
Från dagen då Elvis dog har jag älskat honom enormt.
Sen har det bara fortsatt.
Jag började gilla Ebba Grön precis när de splittrades, och Thåström blev min stora idol. Så när Cornelis dog köpte jag "Flygande Holländaren" för att Thåström var med, men kom att älska skivan för Cornelis. Varpå jag köpte upp mig på Cornelis samtliga LP-skivor och han blev en förebild.
Slutgiltiga beviset för att jag alltid är efter min tid kom när Johnny Cash dog och jag i den efterföljande hyllningen av den döde begrep hans storhet. Nu beundrar jag honom och hans musik och i vanlig ordning grämer jag mig för att jag inte kan gå och se en konsert med honom, ens i teorin.
Jaja, man är som man är och jag är sån här och det är helt okej...
... och idag är det jag som åker in till stan och köper Karlheinz Stockhausens samtliga plattor!
Men i den enorma hypen efter hans död fick jag en dubbelskiva "Elvis Forever" med samlade hits av min mamma och jag missade inte en film som gick som matinéer på helgerna hela hösten. När de visade "Elvis Comeback Special" från 1968 spelade jag in den på vår VCR och tittade på den varje dag efter skolan.
Från dagen då Elvis dog har jag älskat honom enormt.
Sen har det bara fortsatt.
Jag började gilla Ebba Grön precis när de splittrades, och Thåström blev min stora idol. Så när Cornelis dog köpte jag "Flygande Holländaren" för att Thåström var med, men kom att älska skivan för Cornelis. Varpå jag köpte upp mig på Cornelis samtliga LP-skivor och han blev en förebild.
Slutgiltiga beviset för att jag alltid är efter min tid kom när Johnny Cash dog och jag i den efterföljande hyllningen av den döde begrep hans storhet. Nu beundrar jag honom och hans musik och i vanlig ordning grämer jag mig för att jag inte kan gå och se en konsert med honom, ens i teorin.
Jaja, man är som man är och jag är sån här och det är helt okej...
... och idag är det jag som åker in till stan och köper Karlheinz Stockhausens samtliga plattor!Jag var helt säker på att det var en myt...
... det där med att man ska ta in grilltången över vintern.
Man kan tro att dockan heter Ken
Var på supertrevlig god och sen middag igår i Gamla Sköna Enskede.
Fyraåringen i familjen, som knappt har träffat mig, hade gått igång på mitt namn när hon snappat upp det det tidigare under veckan.
Hon hade gått igång på mitt namn så mycket att hon gått runt och sagt "Peter Barlach, Peter Barlach, Peter Barlach..." högt för sig själv i några dar.
Hon hade till och med gått igång på mitt namn så mycket att hon döpt den här dockan till Peter Barlach.
Jag tycker det är klockrent. Det är ju såhär jag känner mig!
Fyraåringen i familjen, som knappt har träffat mig, hade gått igång på mitt namn när hon snappat upp det det tidigare under veckan.
Hon hade gått igång på mitt namn så mycket att hon gått runt och sagt "Peter Barlach, Peter Barlach, Peter Barlach..." högt för sig själv i några dar.
Hon hade till och med gått igång på mitt namn så mycket att hon döpt den här dockan till Peter Barlach.
Jag tycker det är klockrent. Det är ju såhär jag känner mig!
lördag 8 december 2007
Vi har en vinnare!
Grattis till Novembers Inlägg Mona!
Det här är det enda vi vet om hennes yttre.
Om hennes inre vet vi betydligt mer (än hon vill att vi ska veta…)
Tack alla som röstade, tack för alla bidrag, tack Erik för bra kämpainsats.
Det här är det enda vi vet om hennes yttre.
Om hennes inre vet vi betydligt mer (än hon vill att vi ska veta…)Tack alla som röstade, tack för alla bidrag, tack Erik för bra kämpainsats.
(Nästa månadsskifte kör vi ”Årets inlägg”.)
Om ni träffar den här flickan idag...
... vad ni än säger, såvida ni inte känner för att provocera flickan till vansinne, säg inte att hon är en fin katt.
Hon är en LEOPARD!!!
Hon är en LEOPARD!!!
BlogFellas
Lovely Godiva har en tävling på sin fenomenala genomcharmiga blogg (någon vill jag minnas har kallat den för "Sveriges förnämsta kvinnliga blogg" och jag undrar ta mig fan om inte det stämmer).
Tävlingen går ut på att man ska göra en sk blogga till mig. Smickrande bara det. Dessutom har flera bidrag kommit in, som är fantastiskt fina och bra.
Oscar Söderberg skickade in nedanstående bidrag. Det kommer att diskas i tävlingen pga fel format, men i mitt hjärta kommer det för evigt att vara en otvivelaktig, odiskutabel mästare.
Tack Oscar, min käre älskade geniale damp-vän!
Tävlingen går ut på att man ska göra en sk blogga till mig. Smickrande bara det. Dessutom har flera bidrag kommit in, som är fantastiskt fina och bra.
Oscar Söderberg skickade in nedanstående bidrag. Det kommer att diskas i tävlingen pga fel format, men i mitt hjärta kommer det för evigt att vara en otvivelaktig, odiskutabel mästare.
Tack Oscar, min käre älskade geniale damp-vän!
fredag 7 december 2007
Det börjar med vitt vin och slutar med champagne
Idag fick jag reda på att min debutbok Inte bara tennis ska översättas till koreanska av alla språk.
En stor dag i en liten författares liv.
Men nu har det här tyvärr stigit mig åt huvudet:
Numera ser jag ut såhär och går runt i vardagsrummet och ömsom mumlar, ömsom ropar rakt ut:
"부시 미 대통령이 김정일 북한 국방위원장에게 북한 핵프로그램의 완전한 신고를 촉구하는 친서를 보냈다고 백안관이 6일(현지시간) 밝혔다!"
(Det betyder, fritt översatt ungefär: "Jag ska fan i mig vinna August-priset i Korea, jag ska åtminstone bli nominerad!")
En stor dag i en liten författares liv.
Men nu har det här tyvärr stigit mig åt huvudet:
Numera ser jag ut såhär och går runt i vardagsrummet och ömsom mumlar, ömsom ropar rakt ut:"부시 미 대통령이 김정일 북한 국방위원장에게 북한 핵프로그램의 완전한 신고를 촉구하는 친서를 보냈다고 백안관이 6일(현지시간) 밝혔다!"
(Det betyder, fritt översatt ungefär: "Jag ska fan i mig vinna August-priset i Korea, jag ska åtminstone bli nominerad!")
Jesus, andra och sista delen
Jonna har fått en fin krubba i present av sin mamma. Vera gillar den skarpt och vill leka med Jesusbarnet, vilket tyvärr inte går, han är fastlimmad i den här italienska varianten.Men jag passar på att fråga Vera om om hon vet vem Jesus var. Hon svarar glasklart:
"Ja han gjorde så dom sjuka bidde frisk och då bidde dom så rädda för han, varför dom spika opp han på korset."
Efter min vinfrukost...
... tog jag såklart en folkölslunch. Man vill ju hålla sig på en jämn och fin nivå.
Jesus!
Nu ser jag tydligt att det inte är vatten i vattenflaskan, utan vin i vattenflaskan! Det såg jag inte imorse när jag vaknade. Då trodde jag - min idiot! - att det var vatten i vattenflaskan och drog helt glatt i mig några rejäla klunkar innan jag insåg misstaget.Det är en bra morgon.
torsdag 6 december 2007
Fortsätt rösta på novembers inlägg
onsdag 5 december 2007
Vera kollar Häxan Surtant på datorn
Klockan är snart tio, men har man tagit en powernap på en och en halv timme ikväll, så har man.
Nu skiter jag i diskretionen...
... och fotar med blixt. Den här taxin luktar för jävla illa, jag spyr snart!
En gammal Lagerström-klassiker:
Perfekt! En snacksalig taxichaufför som inte hittar. (Den här luktar dessutom illa.)
Vem har skrivit novembers inlägg?
Tack för alla kandidater!
Nu återstår bara två:
Erik Ahrnbom om ett udda teaterbesök
eller
Monas Universum om ett ovanligt telefonsamtal
Kiss eller bajs? Sven Wollter eller BVC-tant? Man eller kvinna? Erik eller Mona?
VARSÅGOD ATT RÖSTA!
(Fina priser utlovas inte. Men äran, jag säger bara äran.)
Nu återstår bara två:
Erik Ahrnbom om ett udda teaterbesök
eller
Monas Universum om ett ovanligt telefonsamtal
Kiss eller bajs? Sven Wollter eller BVC-tant? Man eller kvinna? Erik eller Mona?
VARSÅGOD ATT RÖSTA!
(Fina priser utlovas inte. Men äran, jag säger bara äran.)
tisdag 4 december 2007
Vid barntandborstarna på Vivo står Maraboutomten
Egentligen borde man gå dit och hosta, så att han blir sjuk och dör.
Sen jag gjorde min hårförlängning igår...
... har Bruno tjatat och tjatat på att också få.
Som den gode husse jag är tog jag med honom till frisören till slut.
Före:
Efter:
Som den gode husse jag är tog jag med honom till frisören till slut.
Före:
Efter:
måndag 3 december 2007
Man vill ju göra sig fin till kvällens gala
Så jag var hos frisören och gjorde en hårförlängning.
Före:
Efter:
Före:
Efter:
Jag har förstått att det är August-gala ikväll
Det var väl en evig tur att jag inte blev nominerad, eftersom jag ska ut och jogga ikväll.
(Obs: Ni vet väl att August i det här sammanhanget uttalas med ett långt och pretentiöst: "Åååååågust".)
(Obs: Ni vet väl att August i det här sammanhanget uttalas med ett långt och pretentiöst: "Åååååågust".)söndag 2 december 2007
Ny stjärna på blogghimlen
Hon rivstartar med fler än tio inlägg på en helg, hon hänger ut sina barn fullständigt ohämmat, hon kör i grönt och rosa och känns på det hela taget jättebra.
Häng med henne redan från början, hon kallar sig Ordsnok.
(Ja, jag känner henne, men jag avslöjar hennes identitet endast i utbyte mot Lovely Godivas.)
Häng med henne redan från början, hon kallar sig Ordsnok.
(Ja, jag känner henne, men jag avslöjar hennes identitet endast i utbyte mot Lovely Godivas.)
Nej, fan!
Plötsligt kommer jag på mig själv med att läsa gårdagens Aftonbladet. Proffsigt Peter, proffsigt.
Jag kopplade ur modemet...
... för att jag inte skulle kunna blogga, utan koncentrera mig på mitt arbete. Det här är jag alltså tvungen att skicka från mobilen.
Mitt i skrivkrampen...
... kom jag på en tävling.
Vem har skrivit november månads bästa blogginlägg?
Skriv adressen till en kandidat i kommentarsfältet.
Man får rösta på sig själv. Man måste rösta på oberoende.
I övrigt anpassas reglerna pragmatiskt efterhand.
Vem har skrivit november månads bästa blogginlägg?
Skriv adressen till en kandidat i kommentarsfältet.
Man får rösta på sig själv. Man måste rösta på oberoende.
I övrigt anpassas reglerna pragmatiskt efterhand.
Har deadline imorgon...
... på min nästa bok. Jag ligger långt efter min tidsplanering och måste jobba som ett as idag för att hinna ikapp.
Och det har jag verkligen gjort må jag säga.
Titta på bilden! Se allt vad jag har skrivit idag!
Och det har jag verkligen gjort må jag säga.
Titta på bilden! Se allt vad jag har skrivit idag!
Det kommer att vara lite frisyrtema här på bloggen de närmaste dagarna
Niclas Alexandersson sitter i min teve och vädjar om att få vara med.
lördag 1 december 2007
Kranen i mitt badrum läcker
Det gör mig arg och ledsen.
Jag vill vara glad när jag går in i mitt badrum för att uträtta mina behov och eller göra mig ren och fin. Istället bara detta irriterande droppande till ingen nytta. Dåligt för miljön, dåligt för allt.
Jag hatar min kran som läcker. Det är väl nån jävla packning som måste bytas. Sånt man egentligen ska göra själv, men jag kan inte. Eller jag tror att jag inte kan.
Så först blir jag arg på kranen som läcker. Sedan på rörmokaren som aldrig kommer. Därefter blir jag arg på mig själv för att jag inte ens har ringt rörmokaren, så att jag kan få bli arg på honom för att han aldrig kommer.
Men jag vet ju att det bara är jag som kan få min kran att sluta läcka. Det är nog det som gör mig ledsen. Jag gråter ikapp med min kran.
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)