Ang vissa kommentarer

Till Mona: Programmet är såklart redan inspelat och klippt för länge sedan. Bäva månde du, jag och Jonna...

Till Godiva: Jag kämpar med recepten i detta nu - AIB (as I blog) - för de ska visst vara exakta (jag lagar aldrig mat exakt) och de ska läggas upp på måndag på det de kallar recept.nu.

Till Robin: Jag kanske anställer dig som fotograf till nämnda spelningar?

Till Figge: Jag kissar i hotellrumsduschar utan problem, förutsatt att det rinner bra undan i avloppet. Hemma tar det dock emot. Okej?

Ur en pressrelease från TV4

Måndag 6 oktober, 19.30, TV4

Premiär av "Halv åtta hos mig"

I premiären av Halv åtta hos mig bjuder Lidingöbohemen Peter Barlach tre gäster på middag. Peter är författare och trubadur och beskriver sig själv som något av en matdiva.

Peters tre gäster, som ska betygsätta honom under kvällen är Khaled Bakkar, privatrådgivare på bank, fastighetsmäklaren Lisa Almgren och Irenka Carlsson egenföretagare i städbranschen. De tre ska själva vara värdar och bli betygsatta senare under veckan.

Irenka är väldigt noga med att det ska vara välstädat när hon går bort på middag, vilket leder till en del stränga omdömen hemma hos Peter. Men trots olika syn på städning blir det en minnesvärd och rolig kväll för alla fyra.

Hos Peter bjuds det till förrätt, skinka & melon à la maison, till varmrätt, husets escalope Istanbul - utskuren biff med harissa-sås, riven halloumi, bulgur och smaksatt youghurt och till efterrätt värdens chokladmousse med turkisk yoghurt, lime, mynta och sensommarbär.

Halv åtta hos mig är matlagningsprogrammet där amatörkockar sätter sina matlagningskonster och sociala färdigheter på prov. Programmet är producerat 2008 och sänds i 32 delar.

Varje vecka, måndag till torsdag, får tittarna bekanta sig med fyra, för varandra okända personer, boende i samma stad, som turas om att bjuda varandra på middag. Det blir spännande möten i de egna köken och vid middagsbordet när middagsgästerna ska lära känna varandra och sätta sina matlagningskunskaper på prov.
Varje litet moment i middagsbjudningen är lika viktig som helheten - presentationen av menyn, inköp, dukning, matlagning, fördrink och slutligen middagen. Och det är en brokig skara människor som möts vid middagsbordet där alla sätter sin egen prägel på bjudningen. Är det okej att gå in med skorna på och vad säger veganen när jägaren serverar hjort? Kan pedanten vara tyst när hon kliver in hos den stökige bohemen och hur reagerar dukningsfetischisten på en bjudning med pappersservetter på bordet?

När middagen står på bordet är det dags för sanningens ögonblick. Är maten god nog åt de kräsna gästerna? Har allt slit med kastrullerna varit tillräckligt? Efter middagen betygssätts kvällens värd av sina gäster och den värdkock som fått högst betyg när veckan är slut blir veckans kock och vinner ett fint pris.

(Jag har inte sett en sekund, tro mig, jag bävar, men dom säger att det är roligt. Jag hoppas bara att jag gör bort mig på ett skönt sätt...)

Tomatsås naturell

Jag gjorde en superportion tomatsås naturell till Jonna innan jag åkte. Den bestod av typ tio rödlökar, fem solovitlökar och två hela små chilifrukter.
... som jag finhackade och smälte på extremt svag värme i en timme ungefär...
... tills det blev som en smet där all bitter lök-smak försvunnit.
Därefter sprutade jag i typ en tub tomatpuré och kanske en flaska vitt vin. Det fick koka ihop till en tjock röra på svag värme i minst fyra timmar. Inga andra kryddor eller smakförstärkare.
Jag delade upp tomatsåsen i åtta portionsförpackningar som jag la i frysen.
Idag tog jag fram en av dem.
Jag tinade den på pannan, blandade i lite röd balsamvinäger, lönnsirap, husets bästa olivolja, salt, peppar, basilika och kycklingbuljong...
... som blev till efter att jag ugnstekt majskyckling. Jag serverade med kycklingen förstås, grillad paprika, halloumi och grov bulgur.

Det blev himmelskt gott. Men det är inte dit jag vill komma, det är till idén med att ha tomatsås naturell i frysen.

Okej, den där söndan för två veckor sen tog det en halv dag att göra den, idag tog det ingen tid alls. Och man kan toppa den med precis vad man vill, beroende på vad man ska äta till.

Ibland är matdivan bara diva. Ibland är han ett geni.

Mer rörliga bilder

Jag ber om ursäkt, men ungefär såhär euforisk och körd kände jag mig när jag var mindre än tio minuter hemifrån efter första 220mila-etappen på min underbara resa genom Sverige...

Godmorgon!

Jag har ingen aning om vad jag ska göra idag.

Jag vet bara att jag varken ska packa ur ett hotell med fem tunga väskor, vara livrädd för att glömma någonting, köra 25 mil i bil allena, rigga en för mig askomplicerad ljudanläggning, träffa främmande trevliga människor, ladda i en skitig loge, spela en mer eller mindre bejublad föreställning på 1-2 timmar, rigga ner samma ljudanläggning igen, köra några mil till, bära ur fem tunga väskor eller ta en treölsfylla ensam på ett hotellrum och hoppas att jag somnar i tid, så att jag orkar köra x antal mil imorgon igen.

Det vet jag att jag inte ska göra. Och så vet jag att jag ska hämta Vera redan efter lunch.

Mats och Omid

I somras var de framför min teve...
... ikväll var de inuti den.

Dagens Jonna

"Man vill ju inte ta fram den där gamla, men ibland måste man: 'Var det mörkt i garderoben eller?'"

Kärlek

Undrar var jag är nu?

Gissa statyn!

Till min familj

Vi har sagt att jag ska komma hem imorgon. Eftersom jag missade början av bokmässan ville jag ta hem så mycket av den som möjligt på slutet, men jag orkar inte mer.

Jag åker hem nu

Vera: jag vet att enligt din almanacka, som du kryssar i varje dag för att räkna ner tills jag kommer hem, ska jag komma hem i morgon. Förlåt om jag pajar din nedräkning, men är det okej om jag kommer idag? Så kan vi krama ihjäl oss!

Jonna: jag har ju insinurerat att jag kanske kommer idag. Nu blir det så. Jag skulle vilja ha nåt gott och hemlagat till middag om det är okej. Är hemma nån gång mellan fem och sju (lämnar rapport under vägen). Kärleken på jorden!

Styvdöttrar: efter nästan två veckor längtar jag till och med efter er! (här skulle jag göra en smiley som blinkar typ...)

Att få följa Stockholmsskyltarna hela dagen känns fantastiskt. Jag tror att trippmätaren är uppe i 170 av 1231 mil. Idag ska jag klättra upp till 220 typ. Första turen är klar. Nu hemma en vecka.

Jag ska lyssna på Bibeln i bilen, jag åker över Jönköping och jag känner mig salig av lycka för att få komma hem. Det ska nog gå bra det här.

Puss

Peter

The bokmess

Lite svårbloggat här...

Liveblogg från bilkö

Hej Göteborg, jag var uppe åtta i morse, jag har kört bil i 35 mil, jag har spelat mitt livs längsta föreställning på 1 timme och 40 minuter, huvet och ryggen värker, kroppen skriker av trötthet, JAG BEHÖVER INTE DET HÄR TRAFIKKAOSET!!!

Pissepaus någonstans i Skåne

Ursäkter och bloggtips

Hej allihopa,

då jag har haft helvetiska problem både med livebloggandet från mobilen och uppkopplingen på det trådlösa nätverket på vissa hotell, har jag haft svårt att hålla den här roadbloggen lika levande som jag tänkt. Idag ska jag dessutom först åka till Sölvesborg och spela klockan tolv och sen svisch 29,5 mil till Bokmässan i Göteborg.

Kan alltså bli klent med inlägg idag. Därför tycker jag att ni ska läsa Ylvas roliga blogg här eller varför inte Huskorset som redan tagit ett återfall här.

Vänliga hälsningar,

Peter

Till Godiva med Upp till kamp-hundarna

Berättar mer sen

Det har varit en elektrisk kväll med allas vår Barbro ikväll. Nu godnatt, vi hörs imorgon.

(Om vi inte hörs, beror det inte på mig utan på det trådlösa nätverket som är värd alla tänkbara svordomar som man kan höra i en hockeyhall i Blekinge...)

Hemlängtan vs Frihetskänslan

Hela den här resan (förutom själva föreställningarna) är som en kamp mellan Hemlängtan och Frihetskänslan. Det har varit jämnt, men den senare har hela tiden hållit sin motståndare i schack.

Men idag tog Hemlängtan med sig sina polare Hotelldöden, Långtråkigheten och den dumma tomma Ensamheten. Då hade Frihetskänslan ingen chans. Det var spel mot ett mål på rum 117 på Statt i Karlskrona.

Då åkte jag till Karlshamn (jag har sett magiska Lill-Babs ikväll och imorgon ska jag vidare till Sölvesborg för föreställning imorgon klockan 12). Jag körde E22:an och svängde av där det stod Skillinge för att kissa.

Väl där tyckte jag att vägen och åkern såg fin ut (se ovan), så jag fortsatte tills vägs ände och hamnade vid Stavkulla Brygga. Och plötsligt...
Frihetskänslan-Hemlängtan 2-1.

Idag kom han för att hämta mig. Han var väntad.

Hotelldöden.

Det är en sån dag

Igår träffade jag en riktig ishockeydomare

Han heter Filip Sandstedt, dömer hockey i division två, har bra humor och verkar ha den integritet som krävs. Dessutom brinner han för sitt kall.

Han drömmer om att döma Elitserien och - kom ihåg var ni hörde det först - jag är säker på att han kommer att lyckas!

Inom fem år åker han runt där i sin vit och svartrandiga dress i strålkastarljuset på Hovet och blåser elithockey på högsta nivå. Och jag står på läktaren och minns tillbaka den där ljumma septemberkvällen på The Fox and Anchor i Karlskrona när vi träffades första gången och jag spådde hans lysande framtid.

Och när han blåser sin tredje raka tripping mot en djurgårdsspelare är det är inte utan stolthet i rösten som jag taktfast tillsammans med tusen andra, så att det skakar i väggarna, skriker... DOMARJÄVEL!!!

Valet var ganska enkelt...

... klart jag gick på lantishockey i två perioder (KHK, laget i mitt hjärta)...
... sen taxi till skitfotboll på krog...

Jag har fortfarande inte bestämt mig

IKVÄLL

Antingen:

Fotbollsderbyt mellan Djurgården-AIK på en burk på O´learys.

Eller:

Karlskrona HK-IK Pantern, hockeypremiär i division 1, live i en utsåld Telenor arena.

Ursäkta, men lite senil verkar hon vara fortfarande...

Jag försöker undvika klyschor

Men när jag läser detta undrar jag på riktigt:

Ska man skratta eller gråta?

Femte föreställningen gillt!

Äntligen utsålt!

Drömgig i Hörsalen på Karlskronas Stadsbibliotek. Tack alla som var där, ni var lika bra publik, som jag artist. (Soppan däremot lämnas utan kommentar.)

Robin var också där och filmade till och med en låt. Vi får se om den håller youtube-kvalitet...

Kungliga Logen!

Rätt svar: Caj Karlsson!

Segrare blir Nonsensakuten, som dessutom prickade in att vi satt på Hasslö. (Maila mig din adress på peter.barlach@telia.com, så skickar jag nånting från Caj.)

Apropå Hasslö vill jag bara säga att det var minst lika vackert som Gotland, och man slapp Stockholms sk kulturelit (Caj är inföding). Efter Hasslö åkte vi in till Karlskrona och satte oss på en liten ö i stan och solade och drack öl. Vi pratade om livet och jag trodde att en mås var en örn och jag häpnade som en liten pojke när JAS-planen drog fram rakt ovanför oss.

Jag gillar Blekinge. Idag kl 12 i Hörsalen på Stadsbiblioteket i Karlskrona får vi se om Blekinge gillar mig.

Gissa trubaduren!

Signerad skiva utlovas!

Kringla C, kringla V

Anna sa:

Vi är med, självklart!

Satt just och tänkte på hur förbaskat bra det är med Skype, och förstår att det är din livlina hem.

Vera kryssar i sin kalender, och jag kryssar i min, till den 29 okt. :o)

Kämpa på!

den 22 september 2008 13:12

Peter sa: Då ses vi i Ystad, jag ser fram emot det! Det är bra där va?

Huskorset sa:

Jag ÄR faktiskt intresserad av hotellfrukostar. Det var inte bara som jag sa.

den 22 september 2008 13:51

Peter sa: Se inlägg nedan.

Figges blogg sa...

Jag är med, ska bara hämta på dagis. Kommer i kväll.

Puss Puss och kör försiktigt.

den 22 september 2008 15:25

Peter sa: Rolig kommentar. Och lite konstig.

Göte börje sa:

Ta det nu lugnt. Det är mycket älg och glassplitter på de vägar du ska köra...

den 22 september 2008 15:32

Peter sa: tack, det gick bra.

Ibouf sa:

Jag råkar vara uppväxt i Karlskrona-trakten- och vägförslaget ser korrekt ut. Tråkiga vägar, dock.

Karlskrona är en avkrok- både fysiskt och mentalt.

den 22 september 2008 15:41

Peter sa: Ja, det var lite sega vägar på slutet. Men GPS-kvinnan gav mig andra förslag. Jag tog E4 mellan Jönköping och Värnamo. Och sen rakt ner på E22 istället för småväg till Karlskrona. Jag tycker det är fint här.

Lagerström sa...

Puss & lycka till! tänker på dig (antar att det är jag som är "Älskling")

den 22 september 2008 16:14

Peter sa: Tack älskling.



Robin sa

Men då är du nere redan ikväll. Och imorgon? Det var som fan. Kanske man ser dig på staun då?
Katarina Ewerlöf var ju passande då hon också spenderar mycket av sin tid i denna fysiska och mentala avkrok. Vilket hotell bor du på?

den 22 september 2008 16:19

Peter sa: Tack för igår!

Elena sa...

Vi är med dig älskling. Jag skulle tycka att det var spännande att höra mer om publiken, vad de går igång på....eller borde!!??
För övrigt är det lärorikt med lite Sverige geografi, jag har ju bara sett Stockholm som Sverige tidigare (förlåt ni andra).Och du kör försiktigt...
Kram från din älskling

den 22 september 2008 16:48

Peter sa: Tack älskling. Jag lovar att redovisa publikens reaktioner mera. Hittills inget nytt under solen. De som kommer älskar mig...

Hosanna sa...

Fartkameror. Det vill jag att du redogör för. Är de många? Hur långa intervall? Är det pointless att jojoköra mellan dem?

den 22 september 2008 17:08

Peter sa: Bra idé. Jag lovar att skriva ett fartkamerainlägg.

Hosanna sa...

Du skulle kunna ha tagit vägen om här ;)

den 22 september 2008 17:09

Peter sa: Nästa gång, om jag får.

Mona sa...

Jamen jag messade ju lite tidsfördriv!

Hur som helst, kör försiktigt. Det är du, träden och älgarna.

den 22 september 2008 17:13

Peter sa: Tack, jag hade inte tid då. Men jag tror inte det är sista gången jag passerar Karlskoga, så nästa gång lovar jag att besöka kyrkogården där. (Tack, jag kör försiktigt.)

Fru Kaos sa...

Jag tycker att du täcker denna resa bra.
Fast. Inget festande? Inga trånade kvinnor? Inga skandaler?
Inget?
Bara trevligt helylletrubadurande?

den 22 september 2008 18:14

Peter sa: I sinom tid, kära fru Kaos, I give you skandaler. Promise!

Marie sa...

Jag vill gärna läsa detta i bloggen "Tyvärr har jag blivit tvungen att flytta min Halmstadspelning en vecka framåt i tiden då ett av mina fans inte kunde närvara vid det först fastslagna datumet".

den 22 september 2008 18:31

Peter sa: Neeeej, fan är det sant?! Men kan du inte komma till nån annanstans i krokarna då. Falkenberg, Båstad, Uddevalla, Arvidsjaur? Please, kolla min turnéplan till höger, så hittar du nog nåt som passar.

Anonym sa...

Gps är bra vi kallar våran för solgunn ;) vad heter din?

den 22 september 2008 20:07

Peter sa: Jag har inte döpt henne än. Kanske borde utlysa en namntävling. Jag vet bara att jag älskar henne.

Fredrik sa...

Ingen kan blogga som duuuuuuhuuuuuhuuuuhuuuu!!

den 22 september 2008 20:47

Peter sa: Pussssssssssssssssssssssssssssssssss!

Janne Berg sa...

Jag är också intresserad av dina hotellfrullar.
Nån form av porträtt på varja ort av nån skön karaktär som jobbar i teaterföreningen?
En bild på låtlistan är alltid rocknroll!
Låta dina bloggvänner önska låtar?
Låt dina bloggvänner ge dig olika uppdrag i varje ort?
Allt för att du ska överleva på vägarna.

den 22 september 2008 21:16

Peter sa: Väldigt kreativ och rolig kommentar. Framförallt det där med uppdrag är roligt. Ska klura och återkomma.

Till Huskorset: Hotellfrukost på Statt i Karlskrona

Tonfisk på knäckebröd. Mycket fräscha grönsaker. (Åt båda mackorna)
Därefter svenneost med fabriksgjord apelsinmarmelad. (Åt hela mackan.)
Enda smolket i bägaren. Kaffet blev snabbt sådär gammfläckigt, som dåligt kaffe blir.

Annars en höjdarfrukost må jag säga. Personlig och variationsrik. Generös. Betyg 4.

(Sorry Huskorset: det blir nog sista hotellfrukostinlägget på ett tag. Jag känner hur oinspirerad jag är. Jag ska försöka hitta infallsvinklar, men det är inget man kan räkna med.)

Å andra sidan verkar dom inte vilja ha mig här...

Man vet att man bott på hotell några nätter för mycket...

... när man försöker öppna ett First Hotels-rum i Karlskrona med en Scandic-nyckel från Skövde.

Bloggar som groggar

Framme på Statt i Karlskrona

Tack för alla kommentarer, väldigt roliga. Jag lovar att svara på alla imorgon.

Den här resan gick bra, mycket tack vare Åsa Linderborgs Mig äger ingen. Fy satan vilken grym bok det är. Sista biten frambringar tårar på min kind ingen vindrutetorkare i världen kan torka bort...

Kiss och matpaus med självutlösaren

Någonstans i södra Småland, landskapet som aldrig vill ta slut.

Koka soppa på en såg?

Roadbloggen: Nu med rörliga bilder!

Tänkte bjuda på lite bilder inifrån den gröna fetvolvon. Så att ni får se hur min vardag ser ut. Det här är från häromdagen, om jag minns rätt är det från trakterna av Karlskoga.

Vad beträffar det abrupta slutet av filmen vill jag lugna alla oroliga tittare. Skyll på fotografen, chauffören har koll.

(Och så en sista fråga: vill ni ha mer rörliga bilder i roadbloggen?)

Presenterna, uppdat:

Filipstad i torsdags: Ett gigantiskt paket med knäckebröd. Plus för hållbarhet och det lokala. Minus för att det inte är så personligt och åt helvete skrymmande.
Hallstahammar i fredags: En påse te, ett ljus och ett litet konstverk. Plus för hållbarhet.
Karlsborg igår: En stor rökt korv. Den hittills bästa presenten. Lokal, personlig, tar ingen plats i en proppfull bil, funktionell (jag smakade den igår och den var fantastisk) och hållbar! (Hade jag betygsatt mina presenter, hade det här varit en klockren femma!)

Tack igen Karlsborg!

Glömde redovisa gårdagens kisspaus strax söder om Askersund

Lite väg, lite slätt, lite motljus.

Nu hemma på ännu ett hotel

Billingen, Skövde, Västergötland.

Drömföreställning på Fästningsteatern i Karlsborg ikväll. Det är en obeskrivligt härlig bonus med en riktig teater så att jag slipper rigga ljudanläggningen, eftersom akustiken är så bra. Att stå helt allena med bara gitarr utan förstärkning är rätt mäktigt faktiskt. Inte fullt, men mycket folk (Figge, jag har självklart fast gage!) och skön publik (men Sonja, vart tog du vägen? Sonja ropade under föreställningen att jag inte alls behövde åka fem mil till Skövde i kolmörker efter föreställningen, utan kunde bo hos henne på Porsvägen, sen bangade hon!) och så smörade jag till mig två extranummer.

Två riktiga fans var där - sköna Anna och fina Pia som sett mig i Köping - åkte ända från Töreboda för att se showen. Sånt har jag nästan svårt att ta in för att det är så coolt. De tog med sig familj och vänner och verkade nöjda. Pia hade dessutom häromdagen ringt till något program på Radio Skaraborg och önskat en låt, 36-års, och som jag sa till henne, tur att jag inte hörde det själv, för då hade jag lagt av som artist. Att bli önskad på radio gäspar säkert riktiga proffs åt, men jag tycker det är otroligt stort. (Jag såg förresten en del fotoblixtar under kvällen, så är det någon av er som tog en bild som läser detta, så maila gärna en bild till mig på peter.barlach@telia.com)

Ni hör, jag har glömt Filipstad nu och även om jag hatar att åka om så bara fem mil i mörker astrött efter en föreställning, som idag, så känns det här roligt. Jag börjar få rutin efter 4 gig och har ännu inte hunnit tröttna. Egotrippmätaren står på 92 mil och då är det bara 1139 kvar...

Imorgon ska jag klättra över min första mil-hundring och åka 35 mil till Blekinge och hälsa på minst en vän och spela två bra sålda dagföreställningar, onsdag och fredag, (Karlskrona och Sölvesborg, klockan 12). Nån som ska gå? (Pia och Anna kanske? Fast, ni håller er väl till Arvidsjaur? Robin, när ses vi?)

Jag känner mig fortfarande sorgligt ensam ibland och jag kan börja gråta över att Vera har fått en kalender därhemma som hon kryssar dagar i, och har konstruerat ett slags eget "när pappa kommer hem-system", men med Skype klarar vi oss och andra bra saker är till exempel att hittills har jag ännu inte fått ett dugg ont i ryggen, jag har fått en rolig låtidé och jag är djupt förälskad i min GPS.

Men scenen är fantastisk

Nu kör vi Västergötland!

Loge i Karlsborg

Känns den helt okej?

Till alla som inte går vidare i Idol

Ge inte upp artistdrömmarna, det handlar bara om att hitta sin grej och Idol är verkligen inte allas grej.

Om jag hade ställt upp i denna bisarra tevetävling hade jag åkt ut med huvet före och guran i flisor. Och se på mig nu. Ikväll ska jag uppträda på Fästningsteatern i Karlsborg inför kanske 50 personer...